Så här tar du reda på hur Linux fungerar

Linux kan vara 32-bitars eller 64-bitars, beroende på processorarkitektur. 32-bitarsversionen av Linux kan användas på x86- och ARM-processorer, medan 64-bitarsversionen kan användas på x64- och ARM64-processorer. För närvarande använder de flesta nya datorer och servrar 64-bitarsversioner av Linux.

Vad är systemets bithastighet?

Bitkapaciteten i ett Linux-system avser dess förmåga att bearbeta data och bestäms av antalet bitar i den centrala processorenheten (CPU). Bithastigheten kan vara 32-bitars eller 64-bitars. Ett 32-bitars system kan bara bearbeta 32-bitars data, medan ett 64-bitars system kan bearbeta både 32-bitars och 64-bitars data. Systemets bitness påverkar dess prestanda, strömförbrukning, minnesstorlek och andra parametrar.

Vad ger det?

Linux bitness (32-bitars eller 64-bitars) avgör hur mycket data processorn kan bearbeta per klockcykel, liksom den maximala mängden adresserbart minne. Här är de viktigaste aspekterna som den påverkar:

1. Storlek på adresserbart minne: 32-bitarssystem kan adressera upp till 4 GB RAM (2^32 byte), medan 64-bitarssystem kan hantera mycket större mängder (teoretiskt upp till 16 EB, i praktiken upp till flera terabyte i moderna system).
2. Prestanda: 64-bitarsprogram kan bearbeta mer data per klockslag, vilket kan ge högre prestanda, särskilt när man arbetar med stora datamängder.
3. Kompatibilitet: Vissa program finns bara tillgängliga i 64-bitarsversionen, vilket begränsar användningen av 32-bitarsystem för nya applikationer.
4. Registeranvändning: 64-bitarssystem har fler processorregister, vilket kan öka effektiviteten i programkörningen.
5. Stöd för modern teknik: Ny teknik och nya funktioner, t.ex. utökade instruktioner och förbättrad säkerhet, finns ofta bara i 64-bitarsversioner.

Valet av systemets bithastighet kan ha en betydande inverkan på programvarans prestanda, funktioner och kompatibilitet.

Varför behöver jag känna till Linux bitness?

Att känna till Linux-systemets bitness är viktigt för att förstå och välja rätt version av programvaran. Till exempel kanske ett program som skapats för ett 32-bitars system inte fungerar på ett 64-bitars system och vice versa. Om du känner till bitkapaciteten kan du dessutom avgöra vilket RAM-minne och vilken processor som stöds maximalt, vilket är viktigt när du väljer och uppgraderar en dator.

Se bitkapaciteten i terminalen

Instruktionen är enkel:

1. Öppna en terminal genom att trycka på tangentbordsgenvägen Ctrl+Alt+T.
2. Skriv kommandot uname -m och tryck på Enter.
3. Du kommer att se svaret i form av din systemarkitektur. Om det står x86_64 på svarsraden betyder det att du har 64-bitars Linux. Om svarsraden nämner i386, i486, i586 eller i686 betyder det att du har 32-bitars Linux.
4. Du kan också använda kommandot getconf LONG_BIT, som visar systemets aktuella bitstorlek. Om utdata är 32 betyder det att du har 32-bitars Linux, om det är 64 betyder det att du har 64-bitars Linux.

Det är viktigt att komma ihåg att för att kunna använda 64-bitars Linux måste du ha en processor som också är 64-bitars.

För att göra detta måste du i Ubuntu öppna verktyget Inställningar och sedan avsnittet om systemet:

Avsnittet OS-typ specificerar systemarkitekturen, som i det här fallet är 64-bitars. Men du bör inte glömma att närvaron av 64-bitars arkitektur inte betyder att 32-bitars applikationer och bibliotek inte kan startas. På grund av bakåtkompatibiliteten i denna arkitektur kan processorer fortfarande utföra uppgifter som är avsedda för ett 32-bitars system.

För att göra det måste du installera lämplig drivrutinsuppsättning och de nödvändiga 32-bitarsbiblioteken. Bakåtkompatibiliteten fungerar dock inte tvärtom: 32-bitars system kan inte köra 64-bitars program. Nu har du kunskapen som hjälper dig att avgöra om ditt Linux-system är ett 32-bitars system.